När jag läste Carlgren och Marton fastnade jag för detta experiment som är väldigt intressant i många aspekter och synvinklar.
Carlgren och Marton (2007) gör ett tankeexperiment där vi skall föreställa oss att ett spädbarn bara får språklig stimulans genom en talsyntesapparat. Den har en röst med samma dialekt, samma tonfall, samma ljudstyrka mm. Efter detta experiment kan man sedan dra slutsatserna att barnet inte skulle kunna förstå andra dialekter, andra tonfall (t.ex. när man blir arg, ledsen, glad mm.).
Med detta i åtanke förstår man varför man talar på ett visst sätt och har ett mycket tydligt kroppsspråk när man är i närheten av ett spädbarn.
Viktigt är också att inse hur betydelsefullt det är att få denna erfarenhet redan som liten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar